”Hjärt-kärlsjukdom” är ett brett begrepp som omfattar sjukdomar i hjärta och blodkärl. Sådana tillstånd är ofta kopplade till en kontinuerlig uppbyggnad av fettavlagringar i artärerna tills de bildar så kallade ateromatiska plack. Om en artär täpps till kan blodet inte leverera syre och näringsämnen. Detta kan leda till en hjärtinfarkt eller stroke.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hjärt-kärlsjukdomar den främsta dödsorsaken i världen. De orsakar 17,9 miljoner dödsfall varje år och en tredjedel av dessa dödsfall drabbar personer under 70 år.
Vilka är riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar? De kan delas in i två typer: ”icke-modifierbara” och ”modifierbara”.
Icke-modifierbara faktorer
Icke-modifierbara faktorer är de som vi inte kan påverka.
-
Ålder och kön. Hjärt-kärlsjukdomar drabbar faktiskt män i högre utsträckning än kvinnor under 50 år. Med menopausen får kvinnor en ökad risk för hjärtsjukdom, vilket beror på östrogenets skyddande effekt. Därför bör kvinnor följa samma förebyggande riktlinjer som män.
- Genetik. Personer som har en familjeanamnes med tidig hjärt-kärlsjukdom löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Modifierbara faktorer
Modifierbara faktorer är de som vi aktivt kan förebygga.
-
Kolesterol. Detta är det fettämne som är ansvarigt för 60 % av hjärtsjukdomarna och 40 % av stroken i utvecklade länder. Det mesta av koletesterolet produceras i levern, men det tas också upp från livsmedel som mejeriprodukter, rött kött, korv och industriellt tillverkade bakprodukter, bland annat. Det finns två typer av kolesterol. LDL eller ”dåligt” kolesterol och ”bra” eller HDL-kolesterol. Det dåliga kolesterolet kan avlagras i artärerna och bilda ateromatiska plack, som orsakar tilltäppning av artärens innervägg. Om de lossnar kan de orsaka en emboli. Det bra kolesterolet hjälper till att avlägsna LDL från artärerna.
-
Högt blodtryck. Detta uppstår när blodtrycket stiger under en längre tid. Men vad är blodtryck? Det är ett mått på kraften med vilken blodet trycker mot artärens väggar när hjärtat pumpar det genom kroppen. När blodtrycket mäts anges två siffror. Den första eller övre siffran kallas ”systoliskt blodtryck”. Den andra eller undre siffran kallas ”diastoliskt blodtryck”. Ett exempel är 120 över 80 millimeter kvicksilver (120/80 mmHg), vilket motsvarar normalt blodtryck. Personer med värden på 130–139/85–89 mmHg löper risk att ha högt blodtryck. Blodtrycket kan öka om du sover lite och dåligt. Det har bevisats. Personer som bara vilar i 6 timmar eller mindre drabbas av mer accelererade ökningar av blodtrycket. Och om de redan har högt blodtryck kan det lätt bli värre.
-
Diabetes. Eftersom cellerna inte kan ta upp glukos stiger glukosnivåerna i blodet och urinen – detta kallas hyperglykemi. Med tiden skadar hyperglykemin blodkärl – artärer och vener – och påskyndar utvecklingen av ateroskleros. Personer med diabetes löper risk att utveckla andra problem, såsom högt blodtryck och ”dåligt” LDL-kolesterol. Enligt medicinska uppskattningar lider cirka 300 miljoner människor i världen av diabetes. Siffran kan nå 435 miljoner år 2035.
-
Tobak. Enligt Världshälsoorganisationen dör 1,9 miljoner människor varje år till följd av tobaksrelaterad hjärtsjukdom. Här är några av tobakens skadliga effekter:
- Det höjer blodtrycket och ökar risken för blodproppar.
- Det fördubblar risken för ischemisk stroke (det vill säga minskat blodflöde till hjärnan).
- Det minskar syretillförseln till kroppens vävnader.
- Det förändrar blodcellernas och blodkärlens egenskaper. Detta orsakar en uppbyggnad av kolesterol och andra fettämnen.
-
Stillasittande livsstil. Enligt USA:s general surgeon är en person stillasittande om han eller hon förbränner mindre än 150 kilokalor per dag genom fysisk aktivitet. Om denna brist på motion fortsätter över tid börjar hjärtat lida konsekvenserna. I flera år har det sagts att vi upplever en global epidemi av fysisk inaktivitet. I vissa länder är andelen stillasittande livsstilar så hög som 84 %. En studie som presenterades för några år sedan av University of South Carolina varnade redan för att personer som kör bil mer än 10 timmar i veckan har 64 % större risk att drabbas av kranskärlsrelaterade problem.
- Fetma. Ökar glukosintolerans, ateroskleros, gikt och högt blodtryck. Beroende på hur fettet är fördelat i kroppen varierar risken för hjärtinfarkt. Personer med bukfetma har en högre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som samlar fett på höfterna, rumpan och låren.
Hur du kan bidra till att förebygga hjärt-kärlsjukdom
-
Att äta grönsaker i alla åldrar är bra för hjärtat. Grönsaker är bra eftersom de innehåller kalium, vilket hjälper till att hålla blodtrycket stabilt. Inom grönsaksfamiljen är bladgrönsaker som spenat, kål, sparris och broccoli särskilt bra. När de tillagas är det bäst att ånga eller grilla dem.
-
Omega-3-fettsyror minskar risken för hjärtinfarkt. Om du redan har drabbats av en hjärtinfarkt minskar intaget av omega-3 risken för en andra hjärtinfarkt. Det hjälper också till att reglera kolesterol, triglycerider och blodtryck. Som det står i Omega-3 White Paper, om hela befolkningen följde medelhavsdieten skulle förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar minska med nästan 70 %.
-
Salt. Detta ämne innehåller klor och natrium, kemiska grundämnen som bidrar till kroppens cellers och hjärtats normala funktion. För att upprätthålla denna funktion behöver kroppen exakta mängder natrium utanför cellerna och kalium inuti cellerna. Detta skapar en perfekt balans, även kallad ”homeostas”. Om man får i sig för mycket salt rubbas denna balans, och organismen störs.
-
Träna din muskelstyrka. Genom att göra det håller du din kropp i optimalt skick och gör det möjligt för ditt hjärta att hålla sig yngre. Detta anges i en artikel i tidskriften Nature Reviews Cardiology. Hur är detta möjligt? Genom att lyfta vikter frigör skelettmusklerna myokiner, molekyler som är mycket fördelaktiga för hjärtat.
- Håll koll på ditt blodtryck. Den kumulativa effekten av att ha haft högt blodtryck i flera år är farligare än att ha högt blodtryck idag. Därför är det klokt att övervaka det från tidig ålder och inte tro att hjärtproblem bara drabbar ”gamla människor”. Detta har precis bevisats av Dr. Jing Liu, expert på epidemiologi av hjärt-kärlsjukdomar vid Beijing Heart, Lung and Blood Vessel Disease Institute, i en studie publicerad i Chinese Medical Journal.
Hur kan vi hjälpa dig?
På Zenement har vi utvecklat en serie kosttillskott för att hjälpa dig att hålla dina kolesterolnivåer och ditt blodtryck stabila.
För kolesterol:
-
Rött jästris. Detta är resultatet av att jäsa ris tillsammans med jästen Monascus purpureus. Det innehåller ingredienser som kan hjälpa till att reglera kolesterolnivåerna. Den viktigaste är monakolin K, en statin som bildas naturligt som ett resultat av denna jäsning. Vår lösning innehåller också steroler, isoflavoner och fleromättade fettsyror eller ”nyttiga fetter”.
-
Berbelipid Complex. Ett komplex som innehåller en kombination av växtutdrag och vitaminer som har visat sig vara effektivt för att sänka kolesterolet. Berberin (från ett utdrag av växten Berberis aristata), rött jästris och polikosanol utmärker sig. Vår produkt innehåller också tianin (vitamin B1), som bidrar till god hjärtfunktion, och astaxanthin, en karotenoid som bekämpar fria radikaler.
- Omega 3. Omega-3-fettsyrorna i fiskenolja har visat sig ha stora fördelar. Bland annat minskar de inflammation och förbättrar hjärnans och synens funktioner. Dessutom har vi tillsatt vitamin E, som är en antioxidant som skyddar cellerna och är nödvändig för ett starkt immunförsvar samt frisk hud och friska ögon
För blodtryck:
- Pressure complex. Torkronor innehåller tanniner, polyfenoler och flavonoider, naturliga antioxidationspigment. Vitlöken har en komplex kemisk sammansättning med mer än 100 olika komponenter, vilket ger den oändliga egenskaper. Bland dess komponenter finns de flyktiga oljorna allicin, allin och ajoin. Den innehåller också enzymer, vitamin A, B, C och E samt selen. Olivblad har egenskaper som stimulerar din kropp.