Den intestinala mikrobiotan är uppsättningen av levande mikroorganismer som bebor vår matsmältningskanal, främst tarmen. De mest kända är bakterier, men vi har även svampar och till och med virus.
Vi bjuder in dig att fördjupa dig i den intressanta världen av mikrobiotan, som utöver att vara av stor betydelse för vår matsmältningshälsa även har kopplingar till så viktiga organ som hjärnan eller vår hud.
Sammansättningen av tarmmikrobiotan
Mikrobiotan är inte homogen genom hela matsmältningskanalen. Den följer en minskande ordning, det vill säga att den är som minst i matstrupen och magsäcken och ökar när man närmar sig ända av tjocktarmen. Det är därför de flesta levande mikroorganismer finns i tarmen.
Dessa bakterier delas in i stora grupper, varav de vanligaste är Firmicutes och Bacteroidetes. Dessutom kan ett överskott av någon av dessa bakterier vara problematiskt för vår tarm; ett exempel på detta är ett överskott av Escherichia coli, vilket kan leda till diarré [1].
Det tros att det finns lika många eller fler virus än bakterier i tarmen. Även om detta kan verka negativt vid första anblick, så är det inte fallet. De flesta av virusen i vår tarm påverkar inte våra celler, utan är bakteriofager, det vill säga att de reglerar våra bakterier [1].
När det gäller mängden svampar i vår tarm, är den mycket mindre än bakterier eller virus, men de spelar en mycket viktig roll, eftersom de hjälper till att upprätthålla den rätta intestinala balansen [1].
Tarmmikrobiotans funktioner
Tarmmikrobiotan är nödvändig för att upprätthålla tarmhälsan:
Först och främst är mikroorganismer en grundläggande del av den så kallade "tarmbarriären": detta är den första försvarslinjen mot patogener (sjukdomsframkallande mikroorganismer) som kan komma in via maten. Dessutom hjälper mikrobiotan till att bryta ner eller bearbeta giftiga ämnen såsom mykotoxiner, tungmetaller eller vissa matkomponenter, såsom gliadin eller kasein, som kan orsaka allergier. En annan funktion hos mikrobiotan i tarmen är kopplad till matsmältningen, eftersom det finns matkomponenter såsom mikrobiotan-tillgängliga kolhydrater (MACs) eller fiber, som måste bearbetas av mikrobiotan för att våra bakterier ska kunna få näring och energi [1].
Men vi kan inte bortse från de många andra fördelar den också har för resten av kroppen:
Mikrobiotan är också involverad i att reglera funktionen hos andra organ på avstånd, såsom hjärnan, huden, levern eller lungorna. Dessa är de så kallade "axlarna": tarm-hjärna, tarm-hud, tarm-lungor och så vidare. Men hur utövar den denna reglering? Genom tillverkningen av ämnen. Mikrobiotan tillverkar vissa föreningar, såsom kortkedjiga fettsyror, som hjälper till att förmedla resten av kroppens organs funktion. Den tillverkar till och med vitaminer såsom K-vitamin eller B-vitaminer och vissa neurotransmittorer såsom serotonin, som påverkar välbefinnandet hos hela vår organism [1].
|
Visste du att…? Tarmbakterier spelar också en avgörande roll i syntesen av åldringshämmande molekyler, såsom senolytiker, som hjälper till att eliminera ansamlade åldrade celler i kroppen. Exempel på dessa molekyler inkluderar urolitin A, som erhålls genom mikrobiotans omvandling av polyfenoler från livsmedel såsom granatäpplen. Förutom spermidin, som är involverad i processen att rena vävnader genom autofagi [2]. |
Slutligen reglerar den också vårt immunsystems tillstånd genom att reglera dess antiinflammatoriska eller proinflammatoriska tillstånd beroende på vilken typ av signalering den genererar. Denna reglering börjar med immunsystemet kopplat till slemhinnan i matsmältningskanalen, eftersom mikrobiotan hjälper immunsystemet att skilja på vad som är själv och vad som är främmande, det vill säga vad det måste försvara oss mot [1].
Obalans i tarmmikrobiotan
Vår mikrobiota är inte alltid i balans, eftersom det finns olika faktorer som kan påverka den direkt. Denna obalans i mikrobiotan kallas tarmdysbios.
Tarmdysbios orsakas vanligtvis av ett överskott av patogena arter på grund av ett tillstånd i tarmen. Problemet är att när vissa populationer av mikroorganismer är i överskott, minskar andra "goda" bakterier, såsom bifidobakterier eller laktobaciller, vilket leder till minskad bakterievariation. Detta korrelerar med icke-smittsamma sjukdomar [1].
Hur man tar hand om, förbättrar och återställer balansen i tarmmikrobiotan
För att ha en hälsosam mikrobiota som säkerställer optimal hälsa bör flera aspekter av vår livsstil granskas, utöver att överväga att inkludera probiotiska tillskott som extra hjälp:
- Variera din kost: Studier har visat att en kost med varierade näringsämnen leder till en mer varierad mikrobiota, vilket är fördelaktigt för hälsan. Att variera maten kan öka variationen av nyttiga mikroorganismer [3].
- Ät mer fiber: Livsmedel rika på fiber eller MACs, såsom frukt, grönsaker och baljväxter, är utmärkta för tillväxten av nyttiga bakterier. Fiber fungerar som ett prebiotikum, det vill säga att det är mat för tarmbakterier, vilket ger dem energi så att de kan utföra sina funktioner på rätt sätt [4].
- Inkludera fermenterade livsmedel: Fermenterade livsmedel såsom yoghurt, kefir, surkål och kimchi innehåller hälsosamma bakterier (probiotika) som kan förbättra tarmmikrobiotans sammansättning, och därmed underlätta dess funktioner [5].
- Inkludera hälsosamma fetter: Hälsosamma fetter såsom omega-3, som finns i fisk såsom lax och i vissa fröer och nötter, är fördelaktiga för vår tarmmikrobiota [6].
- Begränsa användningen av antibiotika: Även om antibiotika är nödvändigt i vissa situationer, alltid under medicinsk övervakning, kan deras överdrivna eller olämpliga användning skada mikrobiotan. Det har visats att antibiotika kan förändra tarmbakteriernas variation och sammansättning. Av den anledningen är det klokt att komplettera användningen av antibiotika med probiotika för att hjälpa till att återbefolka mikrobiotan efter behandling [7].
- Undvik ultraprocessade livsmedel: Livsmedel som är ultraprocessade och rika på socker och fett kan negativt påverka tarmmikrobiotan. Flera studier har kopplat dessa kostmönster till minskad bakterievariation [8].
- Minska stressen: På grund av kopplingen mellan hjärnan och tarmen, känd som hjärna-tarm-axeln, kan stress påverka denna axel och förändra mikrobiotan. Att praktisera stressreducerande tekniker såsom meditation eller yoga kan vara fördelaktigt [9].
- Sov tillräckligt: Brist på vila eller dålig sömnkvalitet kan ha negativa effekter på tarmmikrobiotan. Det är viktigt att upprätthålla en regelbunden sömnrutin och säkerställa god sömnkvalitet [10].
- Undvik alkoholintag: Överdriven alkoholkonsumtion kan skada tarmbakterier och störa tarmbarriären. Att begränsa alkoholintaget är fördelaktigt för mikrobiotan [11].
- Överväg probiotiska tillskott: En varierad kost kan ge många naturliga fördelar för mikrobiotan, men i vissa fall kan probiotiska tillskott övervägas för att mer specifikt förbättra sammansättningen av vår mikrobiota. Det är viktigt att välja probiotika med specifika bakteriestammar, eftersom inte alla bakterier utför samma funktioner [1]. Vi rekommenderar våra Proactiflora och Proactiflora Premium, som du kan läsa mer om i följande blogginlägg. Dessutom rekommenderar vi att du kombinerar dessa probiotika med andra tillskott såsom Lion's Mane och Omega 3 för en förstärkt effekt.
Som du kanske redan har insett, så utkämpas vår hälsa och vårt välbefinnande i vår tarm, specifikt i vår tarmmikrobiota. Så om någon frågar dig hur de kan återställa sin hälsa, så är nyckeln att ha en hälsosam och balanserad mikrobiota.
Referenser:
[1] Arponen, Sari (2021). ¡Es la microbiota, idiota!. Alienta.
[2] Yu, L., Pan, J., Guo, M., Duan, H., Zhang, H., Narbad, A., Zhai, Q., Tian, F., & Chen, W. (2023). Gut microbiota and anti-aging: Focusing on spermidine. Critical reviews in food science and nutrition, 1–19. Advance online publication. https://doi.org/10.1080/10408398.2023.2224867.
[3] Strasser, B., Wolters, M., Weyh, C., Krüger, K., & Ticinesi, A. (2021). The Effects of Lifestyle and Diet on Gut Microbiota Composition, Inflammation and Muscle Performance in Our Aging Society. Nutrients, 13(6), 2045. https://doi.org/10.3390/nu13062045.
[4] Shi, H., Wang, Q., Zheng, M., Hao, S., Lum, J. S., Chen, X., Huang, X. F., Yu, Y., & Zheng, K. (2020). Supplement of microbiota-accessible carbohydrates prevents neuroinflammation and cognitive decline by improving the gut microbiota-brain axis in diet-induced obese mice. Journal of neuroinflammation, 17(1), 77. https://doi.org/10.1186/s12974-020-01760-1.
[5] Wieërs, G., Belkhir, L., Enaud, R., Leclercq, S., Philippart de Foy, J. M., Dequenne, I., de Timary, P., & Cani, P. D. (2020). How Probiotics Affect the Microbiota. Frontiers in cellular and infection microbiology, 9, 454. https://doi.org/10.3389/fcimb.2019.00454.
[6] Fu, Y., Wang, Y., Gao, H., Li, D., Jiang, R., Ge, L., Tong, C., & Xu, K. (2021). Associations among Dietary Omega-3 Polyunsaturated Fatty Acids, the Gut Microbiota, and Intestinal Immunity. Mediators of inflammation, 2021, 8879227. https://doi.org/10.1155/2021/8879227.
[7] Ramirez, J., Guarner, F., Bustos Fernandez, L., Maruy, A., Sdepanian, V. L., & Cohen, H. (2020). Antibiotics as Major Disruptors of Gut Microbiota. Frontiers in cellular and infection microbiology, 10, 572912. https://doi.org/10.3389/fcimb.2020.572912.
[8] Laudanno O. M. (2023). Changes in the microbiota due to ultra-processed foods: obesity, cancer and premature death. Medicina, 83(2), 278–282.
[9] Molina-Torres, G., Rodriguez-Arrastia, M., Roman, P., Sanchez-Labraca, N., & Cardona, D. (2019). Stress and the gut microbiota-brain axis. Behavioural pharmacology, 30(2 and 3-Spec Issue), 187–200. https://doi.org/10.1097/FBP.0000000000000478.
[10] Han, M., Yuan, S., & Zhang, J. (2022). The interplay between sleep and gut microbiota. Brain research bulletin, 180, 131–146. https://doi.org/10.1016/j.brainresbull.2021.12.016.
[11] Engen, P. A., Green, S. J., Voigt, R. M., Forsyth, C. B., & Keshavarzian, A. (2015). The Gastrointestinal Microbiome: Alcohol Effects on the Composition of Intestinal Microbiota. Alcohol research : current reviews, 37(2), 223–236.